Professoriblogissa otetaan kantaa yliopistojen ja tutkimuslaitosten ajankohtaisiin asioihin.

18.5.2020

Fältforskning under pandemin

I mitten av februari åkte jag till Tokyo för att hålla föredrag vid Waseda-universitetet. Det var meningen att jag skulle stanna i tio dagar för att även ha tid för forskning under vistelsen men Corona-epidemin hade precis nått Japan och kryssningsfartyget Diamond Princess som var i karantän i Yokohama toppade nyheterna. På Internet fanns Worldometers-sidan med statistik över det nya coronaviruset och den uppdaterades kontinuerligt. Jag kunde inte låta bli att kolla hur siffrorna ökade, det kom nya fall och dödsfall i Kina. Fallen ökade stadigt också i Japan men det var fortfarande endast frågan om några hundra bekräftade fall i hela landet. Så gott som alla japaner gick omkring med ansiktsmask (det lär de göra varje år under influensasäsongen) och oron växte inom mig. Europa skonat, det fanns endast några konstaterade fall i Lombardiet i Norra Italien. Jag tidigarelade min hemresa för att komma hem till säkerhet. Vid den tidpunkten talade WHO fortfarande om möjligheterna att isolera viruset i Hubei-provinsen i Kina. Jag åkte tillbaka till Norden den 24 februari.

Den nya verkligheten fanns inte i Köpenhamn där jag landade med min skyddsklassade ansiktsmask. Ingen annan passagerare hade någon mask på Kastrups flygplats. Inget virus härjade i Norden trodde man. I början av mars var det frid och fröjd i Finland. Mitt team skulle genomföra ett stort diskussionsdemokratiskt experiment i vår. Experimentet som heter Turku keskustelee – Åbo samtalar är ett samarbete med Åbo stad. Planeringen av diskussionerna var i ett intensivt skede när läget med viruset eskalerade. Som en reaktion på den annalkande pandemin ville min kollega Kaisa Herne från Tammerfors universitet och jag skjuta upp diskussionerna till hösten. Staden var emellertid mån om att gå vidare med dem. Temat, framtidens trafiklösningar i Åbo centrum är kopplat till den nya generalplan som stadsfullmäktige ska godkänna innan hösten.

Som ett första steg skickade vi ut en enkät till 12 000 slumpmässigt utvalda åbobor med en preliminär inbjudan att delta i smågruppsdiskussioner i maj. Vi var tvungna att slå fast den exakta texten 10 mars, dvs. mindre än en vecka innan regeringen utlyste undantagsförhållanden. Allt gick otroligt fort. Den ursprungliga planen var att samla drygt 50 personer per kväll till en skola i Åbo för att under fyra kvällar i maj genomföra över 20 gruppdiskussioner. Först skulle alla få information och lättare förtäring, därefter skulle de samtala i smågrupper i två timmar. Innan folk skulle hem, skulle de ännu fylla i en enkät.

Vad skulle vi göra? Den 10 mars var det ytterst oklart hur läget skulle utvecklas men vi kunde tack och lov enas – internt och med Åbo stad – om att flytta diskussionerna till webben och ändrade texten i inbjudan enligt beslutet. Med hjälp av Zoom hoppades vi kunna genomföra diskussionerna som planerat. Vilket skulle bevisas! Allt har faktiskt gått bra hittills. De sista gruppdiskussionerna genomfördes 14 maj. Inalles har nästan 200 deltagare diskuterat tre olika scenarier för stadens framtida trafikarrangemang. Vi hade 21 grupper, varav två på svenska.

Det hela har varit en enorm påfrestning på vårt team men vi har även svetsats samman – på distans. Inalles sju personer: två professorer, en forskardoktor, en doktorand och tre forskningsassistenter har jobbat intensivt för att få allt att fungera. Allt har skrivits på två språk, brev, informationsmaterial, enkäter, tekniska anvisningar, och webbenkäter har designats. Vi har fått hjälp av Åbo Akademis grafiker och ICT-service och anlitat en professionell translator för vissa texter. Därtill hade vi en underleverantör som skötte postningen av den första enkäten och den manuella kodningen av svaren. I själva diskussionerna hade vi fyra skolade moderatorer som sett till att diskussionerna löpt jämlikt, och tekniska moderatorer som stött deltagarna i fall de haft tekniska problem.

Experimentet har både policy-relevanta och vetenskapliga mål. Kommunalt beslutsfattande kan dra nytta av erfarenheterna av denna demokratiska innovation. Det främsta vetenskapliga målet har varit att testa hur medborgardiskussioner fungerar när politiker är med. Hälften av grupperna hade två stadsfullmäktigeledamöter bland deltagarna, hälften bestod endast av ”vanliga” medborgare. Vi ska analysera effekten av politikers närvaro. De första resultaten presenteras på ett webinarium den 28 maj.

Vi kunde genomföra vårt ”laboratorium på fältet”-experiment nästan som planerat trots förbuden att besöka universitetet och ordna folksamlingar. Många kolleger inom naturvetenskaper har inte varit lika lyckligt lottade. Utan tillgång till utrymmen och laboratorier på över åtta veckor har forskningen tagit stor skada.

Kimmo Grönlund

Professor i statskunskap

Åbo Akademi

Helena Laaksonen 01.06.2020
Tämän kevään muutostahti on ollut tosiaan melkoinen ja digiloikka välillä hämmästyttää edelleen.

Koronakriisi ja professorin työ

Professoriblogissa julkaistaan eri alojen professoreiden kirjoituksia koronakriisin vaikutuksista professorin työhön.

Kirjoitukset

Mitä yliopistojen tästä lukuvuodesta jää historiaan? 0Fältforskning under pandemin 1Poikkeustilanne inspiraationa 0Etäelämisen iloista 0Ennen kuin tuli pääsee irti 0

Muut kirjoittajat

Latasitko lomalla akkujasi? Raija PyykköOikeissa töissä? 2Jaana HallamaaTKI ja kansainvälisesti kilpailukykyiset toimintaedellytykset Tarja NiemeläThe Covid cohort Howy JacobsJufottaako? 1Jopi NymanProfessorer: Blicka bakåt och se framåt! Erik BonsdorffAntti Herlinin aiheellinen huoli Karl-Erik MichelsenNuoren tutkijan asialla Päivi PahtaEristäytymisen aika on ohi Markus OlinTutkijanuran rakentumisen pullonkauloja 1Anssi PaasiTiede, kulttuuri ja paikallisosasto Jussi VälimaaLähellä etänä Elina Andersson-FinneKun mikään ei riitä Kristiina BrunilaTerveisiä budjettiriiheen Eeva MoilanenTiede ja koulutus uudessa hallitusohjelmassa Juhani KnuutiHallitusohjelma Professoriliiton strategian painopisteistä katsottuna Jukka 'Jups' HeikkiläMitä on yliopistojen kilpailu? Kimmo AlajoutsijärviHäiriköt tutkijoiden kimpussa Esa VäliverronenYliopiston muutosneuvottelujen erityispiirteistä Petri LehenkariMiksi tiede? Arto MustajokiProfessoreita – onko heitä? Laura KolbeYliopiston johtaja – akateemisesti pätevöitynyt yliopistoyhteisön johtaja 1Jari StenvallSota Ukrainassa ja tiedeyhteistyö Sanna TuromaAssistenttipalvelut – professorien viides tehtävä? 2Mari HatavaraHallituksen jäsenen vastuu yhdistyksessä Leevi MentulaProfessoriliiton verkkosivut uudistetaan – miksi ihmeessä? Leena KurkinenAkateemisen vapauden ja tutkimuksen tekemisen reunaehdoista ja realiteeteista Heli RuokamoUskommeko sitoutumiseen? 2Jukka KekkonenVad är på riktigt viktigt inom utbildning? Gunilla WidénArviointi voi olla ystävä Mika LähteenmäkiMotivaation lähteitä on monta Aki MikkolaUniversity financial management is a key to institutional success – or failure 3Petri MäntysaariGerontologia auttaa näkemän elämän selvemmin 1Taina RantanenKriisiajat militarisoivat yhteiskuntaa 1Maria LähteenmäkiRahaa on Matti AlataloJohtajaprofessori – hiipuva akateeminen ryhmä? Maria Fredriksson-AhomaaAkateemisten titteleiden käännösvaikeuksista Mikko SaikkuYliopistojen rahoitus ja kannustimet 2Hannu VartiainenTo academic friendships Nelli PiattoevaKansainvälistä vai englanninkielistä? Suosituksia Janne Saarikiven ja Jani Koskisen selvityksestä Teija Laitinen